Logga för Skånsk Frihet
Skånsk Frihet
För ett självständigare Skåne
Start | Vision | Verkan | Varför
Butik · Blogg · Stöd oss
Bli medlem · Logga in
Glömt lösenord · Normalt utseende

Våra skäl till självständighet

Ekonomi

Ekonomin blir bättre

Vi slipper pumpa in mångmiljardbelopp till motorvägar i Norrland.

Sverige lämnar Skåne ekonomiskt i sticket

Skåne har stora behov av infrastruktursatsningar, och har haft det sedan väldigt väldigt länge. Ändå placerar inte Sverige några infrastrukturpengar i Skåne. Orsaken till att vi i Skåne ens har motorvägar och järnvägar kan till sin spets konstateras med att det är vi skåningar själva som betalar før det. Riksdagens utredningstjänst har kommit fram till att Skåne är det landskap som utklassningsvis betalar störst summor för att infrastruktur av nationellt intresse, som egentligen är en statlig uppgift, genomförs i Skåne. Under åren 1993-2008 satsade Skåne 18 milliarder kronor ur de begränsade kommunala kassorna för att få nödvändig statlig infrastruktur byggd i Skåne. Det motsvarar 60 % av alla lokala investeringar i hela Sverige! [RU 1998]

Sverige stjäl pengar från Skåne

Hårda ord, men det är sant. Innan Öresundsbron byggdes hade Sverige och Danmark ett uråldrigt och idiotiskt skatteavtal som i praktiken omöjliggjorde att man jobbade i ena landet och bodde i det andra. Efter bron blev det sent omsider ändring på detta, men på svenskt initiativ blev lösningen, tvärtom gängse praxis att man betalar skatt där man bor, att man skulle betala skatt där man arbetade.

Eftersom detta skulle innebära att dagens över trettiotusen dagspendlare skulle utnyttja skånsk kommunal service men betala skatt till Danmark så innebar det även att danska staten skulle kompensera Skåne för detta inkomstbortfall i mångmiljardklassen.

Men här var svenska regeringen fiffig. Pengarna skickas nämligen inte alls till Malmö, Region Skåne eller Helsingborg, som har rätt till dem. De skickas istället direkt in i det svenska utjämningssystemet där de sedan slussas vidare till norrländska glesbygdskommuner. Detta innebär att en vanlig Öresundspendlare betalar 100 % av alla sina skatter (kommunal inkomstskatt, regional inkomstskatt, statlig inkomstskatt, moms, vinstskatt, arvsskatt, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, alkoholskatt, bensinskatt, energiskatt, ...) till Sverige, där pengarna också stannar.

Samtidigt utnyttjar han skånsk sjukvård från Region Skåne, likaså eventuell psykvård och tandvård. Han kör på skånska vägar, som är betalda med skånska skattepengar (se ovan). Han lämnar barnen i skånska daghem, lekskolor och skolor. Och han tvingas betala en vägskatt på 300 kr för att komma till och från jobbet. En vägskatt som går indirekt rätt in i svenska statens kassakista (se nedan).

Skåne betalar extra vägskatt till staten

När Öresundsbron byggdes var den unik. För första gången i Sverige blev en statlig, allmännyttig gemensam infrastruktur avgiftsbelagd. Till en avgift som tiofalt översteg jämförbara broar utomlands.

Klassiskt räknar man med att man får tillbaka investerade pengar i infrastruktur genom ökade skatteintäkter. Så har redan skett vid Öresundsbron. Varför fortsätter man då kräva in pengar? Jo, för att det är Sveriges uttalade åsikt att man inte ska ge Skåne en sådan bit infrastruktur av nationellt intresse "gratis". Så som man ger till Stockholm, Göteborg, Trollhättan, Norrland, m.fl.

Dessutom finns det en ekonomisk aspekt på det hela. Vägskatten till Öresundsbron går nämligen till att betala ett lån som finansierade bygget. Så vägskatten går till att betala tillbaka lånegivaren med hög ränta. Och gissa vem som är lånegivaren? Jo, det är svenska staten! Staten lånar ut pengar till ett statligt företag (Öresundsbrokonstortiet) för att de ska bygga Öresundsbron. Och sedan kan de håva in ränta och amorteringarna från skåningarnas vägskatter, plus pendlarnas vanligtvis kommunala inkomstskatter, plus den dra nytta av den generella ökningen skatteintäkter som ökningen i BNP innebär, plus att man dessutom när lånet är avbetalt kan luta sig tillbaka och fortsätta håva in den skånska vägskatten. Då är man ju nämligen fortfarande delägare (tillsammans med danska staten) till Öresundsbron, och kan därmed fortsätta plocka in 50 % av denna vägskatt.

Öresundspendlare slipper betala hela sin inkomstskatt till Norrland

Sverige har beslutat att alla de tiotusentals människor som bor i Skåne men jobbar på Sjælland inte ska betala skatt i Malmö eller Helsingborg där de använder den kommunala servicen. Istället ska de betala skatt indirekt till det svenska kommunala utjämningsystemet, vilket i huvudsak fördelar ut pengar till kommuner i Sverige. Bara Malmö kan förlora så mycket som 3-4 miljarder kronor om året på detta.

Skattepengarna stannar i Skåne

Kulturdepartementet förbrukar årligen stora summor pengar på offentliga kultusatsningar. Endast cirka 1,5 % av dessa pengar spenderas i Skåne, trots att vi utgör 12 % av befolkningen och troligen bidrar med ännu högre andel av statens skatteintäkter. Blir vi självständiga stannar pengarna i Skåne, vilket ger både fördelen att de kommer oss till gagn och att vi kan bestämma vad pengarna ska användas till. Sjukvård, stöd åt rennäringen i Norrlands inland eller motorvägar? Det är vi som bestämmer.

Skåne har bättre företagsklimat än Sverige

Skåne har ett gott företagsklimat. Två tredjedelar av de skånska kommunerna har ett företagsklimat som är bättre än genomsnittet i Sverige. [Svenskt Näringsliv]

Skåne har högre nyföretagande än Sverige

Skåne har en mycket högre nyföretagarfrekvens än Sverige. Under år 2007 var det bara två geografiskt begränsade områden i Sverige som hade högre nyföretagarfrekvens än Skåne. [RS 2008] Skåne utklassade Sverige på nyföretagande. 2007 hade Skåne, med 10,1 nya företag per 1 000 invånare [RS 2008].

Skåningar har större entreprenörskap än svenskar

20 % av alla ansökningar skolverket har fått in om att starta riksrekterande spetsutbildningar har något gemensamt. Just det. De har kommit från Skåne. Skåne utklassar inte bara hela riksgenomsnittet med detta utan även de närmasta konkurenterna. 1,44 ansökningar per 100.000 invånare blir det. Att jämföra med Stockholm 1,15 och Göteborgs 0,91. [SV 1998]. Framtidsandan och optimismen är och har alltid varit stor i Skåne, vilket är en avgörande grund för en välfungerande ekonomi.

Skåne har tillräckliga förutsättningar

Region Skånes rapport "Hur går det i Skåne" konstaterar: "Skåne är en tätbefolkad och flerkärning region. Tätheten, tillsammans med den flerkärniga strukturen ger mycket goda förutsättningar till en hög geografisk tillgänglighet till arbete, service och rekreation." [RS 2008] Det är precis sådana förutsättningar som ett självständigt land behöver.

Skånes  BNP är högre än Skånes utgifter

Skånes BNP låg på ca 337 773 000 000 000 kr år 2006 [SCB] (338 billioner kronor). Det gör Skåne till nettobidragsgivare till Sverige. Med rådande skattetryck hade det inneburit en statsbudget på 169 billioner kronor, fullt tillräckligt för att driva ett geografiskt mycket litet och väl tätbefolkat land med 1,2 millioner invånare. I ett självständigt Skåne hade denna siffra sannolikt blivit ännu högre eftersom ekonomin hade blivit bättre när den anpassats efter skånska förutsättningar istället för svenska.

Identitet

Skåne har en egen identitet

Den skånska identiteten är, möjligen jämte Gotlands, den klart mest framträdande i Sverige [PROP 1995/96:38] Den är intimt förknippad med det mesta kring Skåne. Bokskogar, böljande rapsfält, vångar, fälader, medeltidsstäder, möllor, pilevallar, Ales stenar, det skånska språket, skånska flaggan, matkulturen, den internationella öppenheten och det allmäna sinneslaget är alla intimt förknippade med identiteten och något som starkt avviker från den svenska identiteten som är förknippad med falukorv, röda stugor, svårmod, granskog och smålandsgärdesgårdar. Genom alla tider har det varit så; Skåne har haft en egen tydlig identitet, väsensskild från Sveriges. [Skansjö 1997]

Vi är skåningar, inte svenskar

Och som skåningar vill vi bli kallade för skåningar. Vi vill inte bli kallade "fucking swedes" eller "satans svensker". Flera undersökningar tyder på att vi inte ser oss som svenskar i första hand [SOM-SYD 2001, SOM-SYD 2004, SOM-SYD 2006] och heller inte vill vara svenskar [KvP, TA, HD, Kb, Ab 1, SDS]. Hela 75 % ser Skåne som sin första identitet, medan endast 11 % räknar sig i första hand som svenskar [SOM-SYD 2006], ett förhållande som växer sig stärkare med åren som går [SOM-SYD 2001, SOM-SYD 2004, SOM-SYD 2006]

Skåningar är illa ansedda av svenskar

Oavsett om det är för att vissa säger negerboll [Karlsson], att vi pratar skånska [Ab 2, Schulman, Edling 2006, Jersild] eller helt enkelt kommer från Skåne så väcker vi alltid ett stort oprovocerat avsky hos en stor andel av svenskarna [Ab 1, Ab 2, Edling 2006, KvP].

Rättigheter

Skåningar blir i dag diskriminerade

I Sverige idag är skåningar drabbade av ett proportionerligt stort Skånehat. Som självständiga hamnar svenskar och skåningar på samma nivå och vi kan välja bort Sverige helt. När de besöker Skåne är de officiellt gäster och förväntas bete sig som sådana.

Skåne har rätt till att styra sig självt

I ett giltigt fredsavtal mellan Sverige och Danmark har Sverige lovat och försäkrat Danmark om att Skåne har rätt att styra sig själv och stifta sina egna lagar. Sverige har haft 350 år på sig att förverkliga detta löfte utan resultat. Det är därför nu dags att befria Sverige från sin rätt till Skåne.

Demokrati och politik

Vi vill styra oss själva

I Skåne finns en helt annan politisk kultur än i Sverige. I Skåne röstar vi väldigt osvenskt i folkomröstningarna och i våra partier har vi andra politiska åsikter än de har i Sverige. Men eftersom det finns sju gånger fler svenskar i Sverige än skåningar så är det alltid svenskarnas åsikter som styr över Skåne. Nu vill vi i Skåne styra oss själva.

Ökad närhet innebär ökad demokrati

Ett självständigt Skåne hade inneburit en ökad närhet mellan politiker och invånare. Det hade blivit enkalare att ställa en politiker till ansvar och både geografiskt och mentalt avstånd hade minskat. Idag känner 15 % av skåningarna en regionpolitiker [SOM-SYD 2006] medan andelen som känner någon av Skånes 40 riksdagspolitiker, vilka ofta inte ens kommer från Skåne, är försvinnande liten.

Skånska politiker har bättre insikt i skånska frågor

Ett beslut som fattas av riksdagen, fattas av majoritetsuppfattningen i tre politiska partier och en koalition. Om uppfattningen bland alla Skånes riksdagsledamöter går emot denna ståndpunkt spelar det ingen roll. Helheten bestämmer över Skåne mer än Skåne har ett inflytande på helheten. Det säger sig självt att skånska politiker har bättre insikt i Skånes behov och förutsättningar än man har annorstädes.

Ett lokalt beslut är bättre för Skåne

Ett beslut som fattas av riksdagen, fattas utifrån hela Sveriges perspektiv. Men eftersom Sverige inte är enhetligt [Niemi] så måste alla beslut grunda sig på ett genomsnittssverige. Man tar hänsyn till riksgenomsnittet, vilket till stor del grundar sig på befolkningscentralt runtomkring mälardalen. Skåne skiljer sig kanske allra mest i Sverige från detta genomsnitt, och därför blir alla beslut för Skåne som fattas av riksdagen de jure oanpassade för Skåne. De är ju anpassade efter ett uppländskt riksgenomsnitt som inte ens existerar.

Historia

Skåne har sin egen historia

Skåne är ett historiskt land som återigen förtjänar självständighet.
Läs vidare om vår mörklagda historia.

Moral

Undvika Sveriges svarta samvete

Sverige har utfört etniska rensningar, folkmord, mordbränder, justitiemord, massdeporteringar, massvåldtäkter och våldsplundringar i stor skala. Detta är något som man vägrar erkänna och be om ursäkt för. Vi i Skåne har inte varit med på de aktiviteterna och vill inte vara samvetsbundna till Sveriges historiska fel.

Vi ställer inte upp på Sveriges hycklerier

Trots Sveriges svarta samvete vill Sverige alltid vara klassens duktiga elev. Sverige fördömmer folkmord, etniska rensningar och diskrimineringar utomlands, men man tar inte itu med sin egen historia. Allra värst blir det som till exempel när Sverige internationellt försöker förbjuda andra länder att använda klusterbomber eftersom de innebär risk för civila. Samtidigt bestyckar Sverige sitt eget försvar med klusterbomber och exporterar klusterbomber till krigsförande makt. Vidare exporterar man vapen till diktaturer med väldigt liten respekt för mänskliga rättigheter. Vi i Skåne vill inte förknippas med Sveriges hycklerier.

Natur

Skåne är inte en geologisk del av Sverige

Att Skåne idag är en del av Sverige är ett historiskt missöde. Skåne har en helt väsenskild geologi gentemot Sverige. Skåne består till största del av sedimentära och magmatiska bergarter till exempel kalksten, sandsten och diabas [Stephens 1994]. Våra två länder befinner sig dessutom på två olika kontinentalplattor. [Broman 2008] Sverige befinner sig på baltiska skölden, medan Skåne hör till den östeuropeiska kontinentalplattan. [SU]

Skåne är inte en naturlig del av Sverige

Genom årtusenden har människans färdvägar definerats av var det finns vatten. Människor har alltid bott i det närmaste inom synhåll från ett hav, en å, en flod eller en sjö. När vi skulle resa kunde vi för tusen år sedan åka båt ända till USA, men att färdas landvägen från Skåne till Stockholm var i stort sett uteslutet ännu för 200 år sedan. Mellan Skåne och Sverige ligger sydsvenska höglandet. Detta är en 20 mil bred och 300 meter hög svårforcerad bergskedja, översållad av söndersprucken moränjord full av stenblock, glesbygd och djupa skogar. För några hundra år sedan var det i det närmaste laglöst land, till största delen bebodd av stråtrövare, snapphanar och banditer [Skansjö 1997], förutom att området saknade vägar och till största del bestod av träsk och skog. Denna barriär skillde effektivt Skåne från Sverige, medan vattnet runt alla Skånes kuster förband oss till Sjælland, som ligger inom simavstånd.

Skåne ligger i en annan klimatzon än Sverige

Skåne ligger inte i samma växtzon som Sverige. Vi har ett mildare klimat, som ställer andra krav på naturvård, skogsbruk och lagar som är klimatanpassade, till exempelvis vinterdäckslagen. Medan man i Skåne utan problem odlar majs, solrosor, vindruvor och palmer klarar största delarna av Sverige knappt av att bära en äppleodling. [RST 1993]

Referenser

[Ab 1]
[Ab 2]
[Broman 2008] Daniel Broman, Sprickor i Berggrunden, SDS, 2008-12-16
[Edling 2006] Johan Edling, Läsarna: Skånskan vackraste dialekten - och den fulaste, Aftonbladet 2006-03-01
[HD]
[Jersild] P C Jersild, Det usla ljudet, DN 2008-07-26 ("utpräglad skånska, särskilt malmöitiska är en styggelse")

[Karlsson] uttalande i TV av Jan O Karlsson, Sveriges biståndsminister
[Kb]
[KvP]
[Niemi]
"Skillnaderna inom Sverige är långt större än vi vanligen tror. Utåt har vi alla fått lära oss att bete oss som rikssvenskar. Så fort vi är officiella anpassar vi oss till ett slags medelsvenssonbild. Vi försöker likna varandra så mycket som möjligt och blir utslätade kopier. I stället borde vi börja (...) lyssna på vad folk talar om när de är sig själva. Det är så vi lär känna tornedalingen, gotlänningen, jämtenm skåningen eller värmlänningen." Mikael Niemi, mottagare av Augustpriset 2000
[PROP 1995/96:38] Regeringens proposition 1995/96:38

[RS 2008] Hur har det gått i Skåne?, Region Skåne, 2008
[RST 1993] Sveriges Trädgårds zonkarta över Sverige, Riksförbundet Sveriges Trädgård, 1993
[RU 2008] Riksdagens utredningstjänst
[SCB] Statistiska Centralbyrån
[Schulman] Alex Schulman, Att tala skånska är att kräkas en smula, Aftonbladets blogg 2007-07-03, (
"samma diftonger och artikulationer som när jag kräks. Med det menar jag: tänk er att jag sitter i skräddarställning vid toalettstolen. Tänk er att jag kaskadkräks vilt och besinningslöst på grund av mycket dålig mat. Tänk er att jag mitt i detta vilda kräkande får för mig att kommunicera. Att småprata lite med den som står bredvid som håller mig i huvudet och klappar mig på axeln. Då låter jag på pricken lik Roland Anderssons och hans fasansfulla skånska.", "urskåningen,
den första man som någonsin satte sin spade i den skånska myllan för
2000 år sedan eller så, var ett cp. Rejält utvecklingsstörd, alltså.
Och denne urskåning lärde sina barn prata på det där konstiga,
utvecklingsstörda sättet, och barnen lärde i sin tur sina barn att göra detsamma. Och till slut var det norm. Idag kräks hela Skåne
."
, "Snälla SVT, kan ni undertexta Roland Andersson som lider av detta talfel vi kallar skånska.")
[SDS]
[Skansjö 1997] Sten Skansjö, Skånes historia, Lund, 1997
[SOM-SYD 2001] Lennart Nilsson och Åsa Nilsson, Samhälle opinion massmedia Skåneundersökningen 2001, Institutet för samhälle, opinion och massmedia, Göteborgs Universitet, 2001
[SOM-SYD 2004] Rudolf Antoni och Lennart Nilsson, Samhälle opinion massmedia Skåne 2004, Institutet för samhälle, opinion och massmedia, Göteborgs Universitet, 2005
[SOM-SYD 2006] Sanna Johansson och Lennart Nilsson, Samhälle opinion massmedia Skåne 2006, Institutet för samhälle, opinion och massmedia, Göteborgs Universitet, 2007
[Stephens 1994] Michael B. Stevens, Carl-Henric Wahlgren och Pär Weihed, Karta över Sveriges berggrunder, Sveriges Geologiska Undersökning, serie Ba 51, 1994
[SU] Geologi för skolan, Sektionen för geo- och miljövetenskaper, Stockholms universitet (2008)
[Svenskt Näringsliv]
[SU] Geologi för skolan, Sektionen för geo- och miljövetenskaper, Stockholms universitet (2008)
[Svenskt Näringsliv]
[SV 2998] Skolverket, 2008
[TA]